Tre begrepp förklarar det mesta. Sanuk – att det ska vara roligt, även i arbete. Kreng jai – att inte besvära andra, vilket gör att man sällan säger nej rakt ut. Familjen är den ekonomiska enheten: många försörjer föräldrar och syskon. Tillsammans förklarar de varför ett ”kanske” ofta betyder nej.
Sanuk
Sanuk betyder ungefär "roligt", men som värdering snarare än som tillstånd. Något som saknar sanuk är inte bara tråkigt — det är i någon mening felaktigt utfört.
Det syns i arbetslivet. Personal skämtar med varandra medan de jobbar, och det tolkas inte som brist på allvar utan som att arbetet fungerar. Ett kök där ingen skrattar är ett kök där något är fel.
För en svensk kan det uppfattas som oprofessionellt. Det är det inte — det är en annan norm för vad professionalism ser ut som.
Praktisk följd: ett ärende går snabbare om stämningen är lätt. Den som kommer med rynkad panna och ett formellt klagomål får sämre hjälp än den som ler och frågar vänligt, även när sakfrågan är densamma.
Kreng jai
Det svåraste begreppet att översätta och det viktigaste att förstå. Kreng jai betyder att man drar sig för att besvära, besvika eller sätta någon i en obekväm situation.
Följden är att direkta nej är sällsynta. I stället får du:
- "Kanske", som ofta betyder nej
- "Det är svårt", som betyder nej
- Ett leende och tystnad, som betyder att frågan var obekväm
- Ett ja som inte följs av handling
Det är inte oärlighet. Det är att man skyddar båda parter från att någon förlorar ansiktet.
Hur du hanterar det: ställ öppna frågor i stället för ja/nej-frågor. Fråga "när kan det vara klart?" i stället för "kan det bli klart i dag?". Ge utrymme att säga nej utan att det blir ett nej.
Familjen som ekonomisk enhet
I Thailand är familjen inte bara en känslomässig gemenskap utan en ekonomisk. Den som arbetar skickar pengar hem, och det är en förväntan snarare än en generositet.
En servitris i Hua Hin kan försörja föräldrar i Isaan, betala en systers skolgång och skicka pengar vid sjukdom i släkten. Lönen är inte hennes ensam.
Det förklarar en hel del: varför folk arbetar långa pass, varför man byter jobb för hundra baht mer i månaden, och varför frågor om pengar hanteras annorlunda än hemma.
Det förklarar också varför relationer mellan västerlänningar och thailändare ibland krockar. Att en partner skickar pengar hem är inte ett undantag utan normen, och att uppfatta det som utnyttjande är oftast ett kulturellt missförstånd — även om det förekommer.
Hierarki och ålder
Thailändsk social ordning är tydligt hierarkisk, och ålder är den enklaste markören. Äldre tilltalas med respekt, och den yngre väntar med att uttala sig.
Det märks i tilltalsord: phi för äldre, nong för yngre, används i vardagen även mellan personer som inte är släkt.
För dig som besökare betyder det framför allt att äldre personer hälsas först, och att en wai till någon äldre alltid är rätt. Se om wai och tilltal.
Mai pen rai
Uttrycket betyder ordagrant "det är ingenting" och används som "ingen fara", "det gör inget" och "släpp det".
Det är också en hållning: att inte göra en sak större än den är. Missat tåg, spillt glas, försenad leverans — mai pen rai.
Baksidan för en svensk är att det ibland används där man själv skulle vilja ha en förklaring eller en ursäkt. Att pressa på i det läget ger sällan mer information och kostar ofta goodwill.
Vad det betyder praktiskt
- Höj aldrig rösten. Den som tappar humöret förlorar ansiktet och därmed sakfrågan.
- Ge alternativ i stället för krav.
- Le. Det är inte artighetsfernissa utan grundinställningen i ett möte.
- Läs det som inte sägs. Tveksamhet är ofta ett nej.
- Kritisera aldrig någon inför andra.
Vanliga frågor
Varför säger folk ja när de menar nej?
För att ett direkt nej riskerar att göra dig besviken. Ställ frågan annorlunda.
Är thailändare alltid glada?
Nej. Leendet är en social form, inte ett känslotillstånd, och det används även vid obehag.
Hur visar jag respekt?
Sänk rösten, hälsa med wai till äldre, och klä dig ordentligt i formella sammanhang.
Vad ska man undvika helt?
Kritik av kungahuset, att peka med foten och att bli arg offentligt. Se 20 saker du inte bör göra.
Se thailändska fraser för resenärer.
Att be om ursäkt och att tacka
Två små saker som gör oproportionerligt stor skillnad i vardagen.
Khoo thoot — ursäkta — används brett: när du tränger dig förbi, när du avbryter, när du gjort fel. Det förväntas inte av en utlänning, vilket är precis därför det märks.
Khop khun khrap eller kha — tack — sägs oftare än i Sverige och till fler. Till servitrisen, till songthaewföraren, till vakten som öppnar bommen. Det kostar en sekund och förändrar tonen i varje möte.