Sophämtning sker flera gånger i veckan och ingår normalt i hyran eller condoavgiften. Källsortering saknas i svensk mening – återvinning sker genom att samlare köper metall, glas och PET. Kranvattnet är inte drickbart; dricksvatten köps på flaska eller i 20-litersdunk för 15–25 baht.
Soporna
Hämtning sker flera gånger i veckan, ofta dagligen i centrala delar. Du ställer påsen i ett kärl vid gatan eller i anläggningens soprum, och den är borta till morgonen.
Kostnaden ingår normalt i hyran eller i condoavgiften. Bor du i eget hus betalas en mindre kommunal avgift, i storleksordningen 20–60 baht i månaden.
Systemet fungerar väl i staden. Det som skiljer mot Sverige är att det inte finns någon sortering vid källan — allt går i samma påse.
Återvinning genom människor
Det betyder inte att ingenting återvinns. Thailand har ett informellt men omfattande system: saleng, samlare med trehjuling, går rutter genom kvarteren och köper material.
De betalar för:
- Aluminiumburkar — högst värde
- PET-flaskor
- Kartong och papper
- Metallskrot
- Glasflaskor
Ställer du ut burkar och flaskor separat vid sidan om soppåsen försvinner de inom timmar. Det är den praktiska formen av källsortering här, och den fungerar bättre än man tror.
Elektronik och batterier är svårare. Vissa stormarknader har insamling.
Vattnet
Kranvattnet i Hua Hin är renat men inte avsett att drickas. Det är säkert att duscha i, borsta tänderna med och laga mat med om det kokas.
Dricksvatten köper du:
| Form | Pris |
|---|---|
| Flaska 600 ml, 7-Eleven | 7–15 baht |
| Sexpack 1,5 liter | 50–80 baht |
| 20-litersdunk, hemleverans | 15–25 baht |
| Påfyllning i vattenautomat | 1–2 baht/liter |
Bor du längre är dunken det självklara valet. En leverantör kommer hem med nya dunkar och tar de tomma, och kostnaden blir försumbar.
Vattenautomater står i varje kvarter: du fyller din egen dunk för en eller två baht per liter. Se mer om kranvattnet.
Isen
En vanlig oro som är obefogad. Isen som serveras på restauranger och i gatustånd är fabrikstillverkad av renat vatten och levereras i förseglade säckar.
Den är säker att använda. Det gäller både de cylindriska isbitarna med hål och krossad is.
Plasten
Thailand använder mycket engångsplast. Varje köp packas gärna i påse, varje dryck får sugrör, och maten kommer i plastlåda med ytterligare en påse runt.
Det går att minska utan besvär:
- Säg mai ao thung — "ingen påse tack". Fungerar alltid.
- Ta med tygpåse till marknaden.
- Egen flaska och fyll på från dunken.
- Egen mugg på kaféet — flera ger rabatt.
- Säg nej till sugrör: mai ao lot.
Stormarknaderna har slutat dela ut gratis påsar, vilket har gjort märkbar skillnad.
El och vatten som räkning
Hyr du lägenhet betalar du el och vatten separat. Kontrollera vilken taxa hyresvärden tar — statens eltaxa ligger på fyra till fem baht per enhet, och en del värdar tar sju till åtta.
Vatten kostar 20–30 baht per enhet och blir sällan en stor post. Elen blir det om luftkonditioneringen går dygnet runt. Se om el, vatten och internet.
Vanliga frågor
Kan man dricka kranvattnet om man kokar det?
Kokning dödar bakterier men tar inte bort allt. Köp dricksvatten – det kostar nästan ingenting.
Var lämnar man batterier?
I insamling hos vissa stormarknader. Alternativet är att ta hem dem.
Finns pant på flaskor?
Inte som system, men samlare köper dem.
Hämtas soporna på helger?
Ja, i de centrala delarna.
Se om tvätt och vardagstjänster.
Fukten och det du förvarar
Luftfuktigheten påverkar mer än möbler. Kex, chips, kaffe och kryddor blir mjuka eller möglar på dagar om de står öppna.
Lösningen är banal men nödvändig: allt torrt förvaras i burk med tätt lock, och bröd i kylskåp. Salt klumpar sig, och risgrynen behöver lufttät behållare.
Detsamma gäller kläder och skor. Läderskor i en stängd garderob möglar under en säsong. Låt garderoben stå på glänt, eller använd fuktabsorbenter som säljs i alla stormarknader för några tiotal baht.
Vad som händer med soporna sedan
Thailand har utmaningar med avfallshanteringen, och en betydande del hamnar på deponi snarare än i återvinning. Det informella insamlarsystemet fångar upp det som har ett värde — metall, PET, kartong — men resten går till tippen.
Det är ett skäl att minska mängden i stället för att sortera den. Egen flaska, egen påse och nej till sugrör gör mer verklig skillnad här än sorteringen gör hemma.
Vattenautomaterna
De blå automaterna som står i varje kvarter är enklaste och billigaste dricksvattnet: du sätter din egen dunk under kranen, matar in en eller två baht per liter och fyller på.
Vattnet är filtrerat och UV-behandlat, och används av lokalbefolkningen dagligen. Skölj dunken med jämna mellanrum och byt den när den blir grumlig invändigt.
En 20-litersdunk kostar 40–60 baht att köpa och ett par tior att fylla. Över en säsong sparar det både pengar och ett par hundra plastflaskor.
Vad det kostar per månad
Vatten och sopor är de billigaste posterna i en thailändsk hushållsbudget.
Dricksvatten i dunk kostar 100–200 baht i månaden för ett hushåll. Sophämtning ingår i hyran eller kostar några tiotal baht. Kranvattnet, som du duschar och tvättar med, landar på 100–300 baht.
Det som kostar är elen, och där är luftkonditioneringen hela förklaringen. Se om el och vatten.
Att undvika myggor
Stående vatten är myggornas yngelplats, och i ett tropiskt klimat samlas det snabbt. Blomkrukornas underfat, en hink på balkongen, ett igensatt stuprör.
Töm allt som samlar vatten en gång i veckan. Det är den enskilt mest verksamma åtgärden mot mygg kring bostaden, mer än något medel. Se om myggskydd.
Vatten till matlagning
Kranvattnet duger till att koka pasta och ris, eftersom det kokas upp. Till sådant som inte värms — sköljning av sallad, isbitar hemma, kallbryggt kaffe — bör du använda flaskvatten.
Isbitar från affären och restaurangernas is är fabrikstillverkad av renat vatten och säker. Is du fryser själv av kranvatten är det inte. Det är en liten sak som är lätt att missa när man just flyttat in.