Thailand är inte USA. Dricks är inte en del av lönen, och ingen springer efter dig på gatan. Men landet är heller inte som Sverige, där dricks mest är en avrundning. Det finns en tydlig praxis, och den är värd att kunna – inte för att undvika obehag, utan för att den betyder något för den som får den.
Dricks är inte obligatoriskt i Thailand, men fem tillfällen förväntas: masören (50–100 baht), golfcaddien (300–500), städerskan (20–50 per dag), guiden på utflykt (200–300) och föraren (100–200). Ge kontant, inte via kortterminalen. Aldrig mynt på restaurang.
Snabbguide
| Situation | Vanlig dricks | Förväntas? |
|---|---|---|
| Gatukök, marknad | Ingen | Nej |
| Enkel thailändsk restaurang | Avrunda uppåt, 20 baht | Nej |
| Restaurang med bordsservering | 10 %, eller 50–100 baht | Uppskattas |
| Hotellrestaurang med serviceavgift | Ingen extra | Nej |
| Massage, en timme | 50–100 baht | Ja, i praktiken |
| Spabehandling | 10 % | Ja |
| Golfcaddie | 300–500 baht | Ja, alltid |
| Taxi och Grab | Avrunda uppåt | Nej |
| Songthaew | Ingen | Nej |
| Bagagebärare på hotell | 20–50 baht | Ja |
| Städning på hotell | 20–50 baht per dag | Uppskattas mycket |
| Guide på heldagsutflykt | 200–300 baht | Ja |
| Förare på heldagsutflykt | 100–200 baht | Ja |
De fem tillfällen som faktiskt spelar roll
1. Massören
En timmes thaimassage kostar 250–400 baht i Hua Hin. Av det går en del till salongen. Femtio till hundra baht i handen till den som gjort jobbet är den enskilt vanligaste och mest uppskattade dricksen i Thailand. Lägg den i handen, inte på disken.
2. Caddien
På thailändska golfbanor är caddie obligatoriskt. Caddieavgiften betalas i klubbhuset och går till banan; dricksen går till caddien och är en förväntad del av ersättningen. Under 300 baht för en runda uppfattas som snålt, 500 är generöst. Har hon burit väskan i 35 graders värme i fyra timmar är det billigt.
3. Städerskan
Bor du på hotell en vecka och lämnar 20–50 baht om dagen på kudden är det en märkbar summa för den som städar, och det är inte alltid samma person varje dag. Lämna dagligen i stället för allt på slutet.
4. Guiden och föraren på utflykt
En heldagsutflykt till Sam Roi Yot eller Kaeng Krachan innebär att någon kört och guidat i åtta timmar. Här är dricks normen, och beloppen ovan är vad de flesta lämnar.
5. När någon gjort något extra
Bar upp väskorna till fjärde våningen utan hiss, letade reda på en apotek som hade rätt medicin, ordnade en taxi mitt i natten. Här handlar det inte om procent utan om att ge något.
Serviceavgiften
Hotell och större restauranger lägger ofta på 10 procent serviceavgift plus 7 procent moms. Det står längst ner på menyn med liten text, ofta som "++". Är serviceavgiften uttagen behövs ingen ytterligare dricks – den är i praktiken den drickspolicy stället valt.
Att avgiften faktiskt når personalen varierar. På bra ställen fördelas den; på andra gör den det inte. Det är ett argument för att ge lite kontant direkt till den som betjänat dig även när avgiften är uttagen, om servicen varit bra.
Hur man ger
- Kontant. Dricks via kortterminalen når sällan personalen.
- Med höger hand, eller båda händerna. Vänster hand ensam uppfattas som ohyfsat.
- Utan uppståndelse. Ingen räknar högt, ingen tackar överdrivet. Ett leende och ett "khop khun khrap/kha" räcker.
- Aldrig mynt på restaurang. Småmynt uppfattas som en förolämpning i sammanhang där sedlar är normen. Mynt går bra i en tempeldonation eller till en gatumusikant.
Det man inte ska göra
Överdriv inte. Att lämna 500 baht i dricks på en måltid för 300 skapar inte glädje utan förvirring och ibland obehag. Det underminerar också prisbilden för alla andra på orten – ett mönster som gjort vissa turistorter i Thailand svårare att leva i för lokalbefolkningen.
Och lämna inte dricks för att köpa dig en behandling. Om något inte varit bra är rätt reaktion att säga det vänligt, inte att kompensera med pengar.
Jämförelse
Dricksnivån i Thailand ligger under den i Vietnam och långt under USA:s. Vår systersajt går igenom dricks i Vietnam – när och hur mycket – praxis skiljer sig mer än man tror mellan grannländerna.
Se även prisnivån i Hua Hin och våra artiklar om kultur och etikett.
Varför dricks finns över huvud taget
Thailand har ingen dricksskultur i amerikansk mening – historiskt gav man inte dricks alls. Det som finns i dag har vuxit fram genom turismen, och det gör praxis ojämn: på en marknad i Isaan skulle en dricks vara underlig, på en strandrestaurang i Hua Hin är den väntad.
Lönerna förklarar en del. En servitör i Hua Hin tjänar 12 000–18 000 baht i månaden, en masör ofta på provision. Femtio baht är ett par timmars arbete i skillnad, och det är därför beloppen betyder mer än de ser ut att göra.
Dricks vid längre relationer
Bor du i Hua Hin en säsong ändras logiken. Då handlar det inte om enstaka dricks utan om återkommande människor: städerskan, vakten vid grinden, songthaewföraren du åker med varje dag, masören du går till varje vecka.
Det som är brukligt bland långtidsboende:
- Städerskan: 200–500 baht i månaden, eller en gåva vid thailändskt nyår.
- Vakten: en påse frukt eller lunch då och då snarare än pengar.
- Fast masör: normal dricks varje gång, plus något extra vid Songkran.
Songkran i april är den naturliga tidpunkten för att ge något extra. Det är thailändskt nyår och den period då man visar uppskattning för dem som hjälpt en under året.
Vanliga frågor
Blir någon förolämpad om jag inte ger dricks?
Nej. Ingen kommer att säga något, och ingen kommer att bli arg.
Ska jag ge dricks på hotellet om serviceavgift redan är uttagen?
Inte nödvändigtvis. Men ge gärna kontant direkt till städerskan, eftersom serviceavgiften inte alltid når personalen.
Hur mycket ger jag på en heldagsutflykt?
200–300 baht till guiden och 100–200 till föraren är normalt.
Går det att ge dricks via kortterminalen?
Det går ofta, men pengarna når sällan den som betjänat dig. Ge kontant.
Vad gör jag om jag inte har småsedlar?
Hoppa över dricksen den gången hellre än att lämna mynt på en restaurang. Ta ut småsedlar nästa gång du växlar.